Med anledning av min lilla artikel Öppnar -Stänger på sidan ”Tankar kring en bild” i senaste numret av Camera Natura tänkte jag spinna vidare på ämnet och visa lite fler bilder som jag tagit på fladdermöss och framförallt vattenfladdermöss.

Tekniken är följande:

Man sätter upp ett par stolpar i en å, med laserinstrument. Så när fladdermusen bryter laserstrålen utlöses två stycken blixtar.

Vad jag sedan gör är att jag öppnar kameran på bulb-läget ca 8 sekunder sedan stänger jag för att åter öppna i 8 sekunder. Detta pågår sedan hela kvällen. Det här går ju att köra på repetition i kameran, men det är så spännande att själv sitta och öppna och stänga slutaren och se fladdermusen i blixtskenet. Jag använder bländare 13 och iso 400.

Genom denna teknik kan man få fantastiska bilder på flygande fladdermöss.

Fladdermössen är flygande däggdjur, som oftast är aktiva under natten. De orienterar sig i mörkret med hjälp av ultraljud, det vill säga höga ljud som är ohörbara för människan. Ljuden bildas på samma sätt som vårt tal. De skickas ut genom munnen eller, som i något fall, genom nosen.

Genom att använda en Ultraljudsdetektor går det att identifiera ljud från fladdermöss och på så sätt artbestämma dem.

Förutom de gånger jag fotograferat vattenfladdermus i Skåne har jag fotat nektarfladdermöss i Costa Rica. Då använde vi oss av ficklampor och vanliga blixtar på kameran. Jag tror jag hade 2 st fjärrstyrda blixtar. Vid detta tillfälle sprutade vi in sockerlösningar i en blomma som lockade fladdermössen.

Här kommer lite bilder från de två tillfällena. Börjar med Vattenfladdermusen (Myotis daubentonii), sist bland bilderna kommer bilder på Nectarfladdermusen (Lonchophylla robusta).

Man väntar till mörkret faller så att kameran inte ska ta in för mycket ljus när den står öppen.

Ibland händer det att det hinner komma 2 fladdermöss, blixten slår alltså två gånger under tiden kameran står öppen. Jag hade vid tillfället två kameror, en som jag satt på automatik, den stog öppen 8 sek stängdes för att åter öppnas i en repetition. Jag satte 1000 bilder så fick den stå och gå. Så dubbelexponeringarna blev mest på den kameran.

Här är det fokus på flyfän.

En ljummen sommarkväll med mycket flygfän i luften är ideala förhållandet att fota fladdermöss.

Fina speglingar i ån.

Så långt Vattenfladdermusen som är en vanlig art i södra och mellersta Sverige. Den jagar ofta tätt över stilla vattenytor, men kan även förekomma ganska långt bort från vattendrag. Vattenfladdermusen bor ofta i hålträd, men kan även finnas på vindar i uthus och liknande. 

Nu kommer lite bilder på nectarfladdermus som jag fotat i Costa Rica 2017. Nectarfladdermusen lever som namnet säger på nectar i stället för insekter. De har för det ändamålet utvecklat en tunga som gör att de kan få i sig nectaren i blommorna.

Fantastiskt att se dessa akrobater med sin svingande tunga få is sig sin föda.

Troligen en hane

Nektarfladdermöss i Costa Rica har en unik matningsmekanism som inte har setts hos något annat djur, vilket gör att de kan dra vätska mot gravitationen med hjälp av en pumpmekanism. Nektarfladdermusens tunga innehåller två skåror fyllda med små muskler som tvingar upp nektarn i fladdermusens mun. 

Här klamrar den sig fast runt blomman och slickar i sig den goda sockerlösningen.

Verkliga luftakrobater. Det här går ju snabbt så det är blixten som exponerar, vilket gör att exponeringstiden blir extremt kort, ner mot 1/40000 sek.

Ibland blir det fajt om födan. Här kan man se att de har tänder, det betyder nog att den även kan äta insekter.

Som syns har den ett litet horn på nosen.

På Naturvårdsverket kan vi läsa följande om fladdermöss.

Fladdermusarter i Sverige

Fladdermöss är skyddade och får inte fångas, dödas eller flyttas. Man får inte heller förstöra deras boplatser. Fladdermössen skadar inte hus, inventarier eller livsmedel. Däremot gör de stor nytta genom att äta skadeinsekter i våra trädgårdar.

Det finns cirka 1 200 fladdermusarter i hela världen. I Sverige finns 19 fladdermusarter, vilket är en fjärdedel av alla däggdjursarter i Sverige. I världen utgör fladdermössen en fjärdedel av däggdjursarterna. Fladdermössen tillhör en av jordens äldsta djurgrupper.

På grund av rationaliseringar inom jord- och skogsbruket har kulturlandskapet förändrats. Det är där man finner de flesta hotade djur- och växtarterna. Att bevara mångfalden av växter och djur i kulturlandskapet har numera blivit en av naturvårdens allra viktigaste uppgifter. Fladdermössen utgör en viktig och intressant del av denna mångfald.

Fler fladdermöss i södra Sverige 

Fladdermöss finns i hela Sverige upp till ungefär Kiruna. Artantalet ökar ju längre söderut man kommer, från 1 art i nordligaste Lappland till 19 i sydligaste Sverige. Enligt IUCN:s nya kriterier för rödlistning, är 12 fladdermusarter i Sverige rödlistade. Exempel på vanliga arter i hus är tajgafladdermus (norra Sverige) samt dvärgpipistrell (södra Sverige).

Det senaste kunskapsläget för fladdermusfaunan i Sverige, liksom senaste publicerade informationen om arternas utbredning och status i landet, finns i Sveriges nationella rapport till Eurobats.

En tidigare publikation om kunskapsläget i Sverige finns i ett särtryck ur Fauna och Flora 99:2:2–11.

Olika arter i olika utrymmen 

En av våra fladdermusarter, nordfladdermus, kan sommartid bo under tegelpannor. Ibland bor den också i stora, öppna vindar nära taknocken. Kolonin kan bestå av upp till ett femtiotal individer.

En ofta sedd art i hus i Götaland och Svealand är dvärgpipistrell. Den söker sig till mer begränsade utrymmen, till exempel små vindsutrymmen och mellanväggar. Dvärgfladdermusen bildar de största yngelkolonierna, i Sverige med upp mot 400 individer.

Mustaschfladdermus och tajgafladdermus, två mycket närbesläktade arter. Särskilt tajgafladdermusen är vanligare i norra Sverige och ersätter där dvärgpipistrellen. Kolonierna kan bestå av upp till ett femtiotal individer.

Vattenfladdermusen är en vanlig art i södra och mellersta Sverige. Den jagar ofta tätt över stilla vattenytor, men kan även förekomma ganska långt bort från vattendrag. Vattenfladdermusen bor ofta i hålträd, men kan även finnas på vindar i uthus och liknande.

Brunlångörad fladdermus bor vanligtvis på större vindar och i kyrkor. Den bildar relativt små kolonier, oftast med mindre än 20 individer. Ett säkert tecken på att man hyser brunlångöra är förekomsten av fjärilsvingar under djurens uppehållsplats.

Gråskimlig fladdermus bor sommartid på landet men flyttar in till staden under hösten. Sommarkolonin består vanligen av ett fåtal honor, som håller till på rymliga vindar. I staden utnyttjas vindsutrymmen och ventiler.

Större brunfladdermus ynglar och övervintrar vanligen i ihåliga träd men kan även uppträda i hus, särskilt vintertid. Den söker sig då gärna till ventiler i flervåningshus, där den kan bilda kolonier som kan uppgå till mer än 100 individer. Arten förekommer i Göta- och Svealand samt södra Norrland.

Sydfladdermusen har ofta sina yngelkolonier i större byggnader med rymliga vindar. Denna art påträffades första gången i Skåne 1982. Den har under de senaste åren även påträffats i Halland och Södermanland samt på Öland. Barbastellen är mycket sällsynt i Götaland. Den bor såväl i hus som i hålträd. I hus håller den till på vindar, men också bakom gavelspetsar och fönsterluckor.