När man vill fotografera en vit fågel mot en svart bakgrund är det en fördel att befinna sig i en norsk havsvik eller fjord med höga bergväggar som skuggar vattnet. Samtidigt ett kraftigt sidljus från en lågt stående sol. Då har du grundförutsättningen. Och naturligtvis måsar och trutar och lite hundgodis är aldrig fel.

Har du dessutom en spegellös kamera så att du, i sökaren, ser precis vad du får är det lättare att få till bra bilder. 

De bilder jag visar här ligger slutartid på runt en 1000/s och bländaren öppen, i mitt fall 5,6. Sedan kan jag reglera det mörka området med iso. Jag följer med fågeln från luften ner i vattnet så att jag får till en panorering som ytterligare förstärker skärpan i bilderna.

I mörkrummet drar jag sedan ner högdagrarna lite för att få bakgrunden riktigt svart. Jag använder verktyget för maskning och gör en mask över den vita fågeln. Justerar de som behövs, för att sedan inverterar masken och drar ner exponeringen på bakgrunden.

Fina speglingar i det svarta vattnet.

Jag ser till att ha med ögat och att det är skarpt.

Speglingarna ger verkligt fina mönster.

Både färden neråt och dyket ner i vattnet ger spännande bilder.

Den här bilden har jag kallat trut-nebulosan.

Härliga luftbubblor när truten slår ner i vattnet.

Den här bilden skickade jag till Bertil Vallien, Sveriges mest berömda formgivare och glaskonstnär. Kosta Boda. Kanske kan bli en glasskulptur.

Lite kortare slutartid ger en softare vattenkaskad.

Riktigt läckra speglingar.

En ungfågel med sina fina teckningar.

A flying angel.

  

Fågelkryss.

Vattnet skapar tunnlar framför truten.