Från min brygga på landet kan man beskåda ett dramatiskt skådespel. Vi har ett dussin skäggdoppingar i viken. Vissa har ungar som börjar bli stora. Men så finns det några som verkar inte ha någon familj ännu. Det är kanske ungtuppar som tränar för att nästa år imponera på en hona och kunna skaffa familj och föra sina gener vidare.
Ibland kan det bli väldigt hett. Jag undrar om de eventuellt kan bli skadade av alla slagsmål. På nätet kan man läsa att ”En gammal konservator sa en gång att av alla fåglar är skäggdoppingen den som är lättast att flå. ”Man kan sparka av skinnet, utan att det skadas!” Det är oerhört segt och hållbart”
Så det kanske inte är någon fara då när de pucklar på varandra.
För det mesta räcker det med att jaga bort rivalen, men ibland blir det riktiga slagsmål…
Ur Wikipedia
”Doppingars täta fjäderdräkt, speciellt de mjuka, silverglänsande bukfjädrarna var länge eftertraktat på exklusiva klädesplagg, åtminstone sedan medeltiden. Utskurna befjädrade skinnbitar applicerades som utsmyckning på främst kragar och manschetter, speciellt på damkläder. De användes även till muffar. Det dialektala namnet ”silkesand” i Skåne och Småland är en direkt koppling till detta bruk. Doppingarna jagades sällan som föda utan nästan enbart för ”doppingpälsen”. Dock påverkade inte jakten artens populationstrend i större utsträckning förrän på 1800-talet då fjäderprydnader av alla sorter blev högsta mode över stora delar av Västvärlden. Den intensiva jakten som följde drev flera populationer i centrala Europa och Storbritannien till gränsen av regional utrotning. Detta ledde i sin tur till fridlysning på flera platser vilket förmodligen räddade arten i Europa. Trots detta utbredda och bruk förekommer det ingen utbredd mytologi, symbolism eller berättartradition kopplade till skäggdoppingen.
Mönster för krage av skäggdoppingskinn. Ur Handbuch für Kürschner (Handbok för körsnärer) av Heinrich Hanicke från 1895.”
Underbara stridsbilder Arne och mycket intressant beteende.