I slutet av september åker Eva och jag till Strömstad i norra Bohuslän. Här har vi tillbringar en vecka på våren och en vecka på hösten i över 25 år.

Fika på klipporna.

Ovanför klipporna bildar den vindpinade vegetationen ett nästan trolskt utseende.

Variationen i form och färg är oändlig nere vid klipporna mot havet.

Vår granne, ett gammalt fiskeläge. Numera många moderna båtar, men en och annan pärla drar förbi.

Någon form av rådhusvin färgar berghällen röd. Ser ni katten?

Våra kompisar Anders och Ewa ansluter några dagar senare.

Hösten tycker jag är en härlig årstid i Bohuslän. Frisk luft och klart vatten.

Hummerfisket är i full gång så det ligger flöten överallt i fjärdarna. Och fiskare, både amatörer och proffs är ute och vittjar sina tinor.

Jag pratade med fiskarna och det var gått om hummer i år. Vi handlade in några stycken, denna gång nere i fiskaffären. Vi köpte även havskräftor, räkor och ostron. Det blir lite kalas när vännerna kommer.

Jag brukar koka humrarna i saltvatten ca 9 minuter, humrarna låg på halvkilot. Jag gillar att tillaga dem naturellt. Sedan tar jag upp dem så att de får svalna lite innan vi äter dem.

Vädret denna höstvecka var mycket bra, uppehåll och halvklart. Det borgar för fint ljus.

Vi var uppe och försökte hitta svamp, men det vekar vara för tidigt, har varit för torrt. Däremot blev vi angripna av älgflugor eller älglus som de ibland kallas. När de landar på en så släpper de sina vingar och kan inte flyga vidare. Och där gör de nog sitt livs misstag, när de upptäcker att jag inte är någon älg eller annat hjortdjur. Men de kan trots det bitas och lite obehag känner man ju när de kryper runt vid hårfästet och letar efter päls.

Sköna promenader på klipporna är rogivande och havet gör att omgivningen hela tiden växlar utseende.

Vi tar en tur till Kosteröarna. Jag brukar föredra den norra som är mer vildvuxen och har ett fantastiskt landskap som man aldrig tröttnar på trots att jag varit här många gånger.

På väg ut till Koster.

Anders spanar när vi närmar oss bryggan på Nordkoster.

Oj, nu fick jag visst något i halsen. Ung gråtrut.

En ombyggd fiskebåt från Norge. Vi pratade med kvinna i båten. Den var byggd i Danmark 1950. Plåtskodd i fören så att den klarar lite is, samt utskikstorn för valskådning. Mycket välvårdad båt. Kul att se. Framför den syns skytteln som går mellan södra och norra Koster.

Sen är ett besök vid Tjurpannan ett måste. Men först besökte Eva och jag först en kompis i ett närbeläget fiskeläger. En liten by med en fantastisk historia. Robert hade skrivit en bok om trakten med massor av historiska fotografier som han samlat ihop. Mycket intressant.

Robert, och hans kompis och Eva. 

Även här respekteras regelverket för corona med inskriften ”TVÅ HUMMERTINOR – lämpligt corona-avstånd”.

Senare tar vi oss till  själva Tjurpannan, ett naturreservat med aktiv naturvård. Mycket vackert. Rekommenderas ett besök. Ligger utanför Grebbestad.

Anders och Ewa kikar in i sjöboden Enslingen vid Tjurpannan.

Hummerfiskarna vittjar sina hummertinor.

En otroligt vacker plats.

Eva och Ewa väntar medans gubbarna har klättrat upp på en närbelägen höjd.

Vi avslutade veckan med att jag som sig bör, lagade en fisksoppa á la Per Moberg. Med Lubb, Kolja, Blåmusslor, Räkor och saffran och mycket mer. Om ni ska laga till en fisksoppa, gör denna. Finns på nätet. Googla på fisksoppa och Per Morberg så får ni fram den. Mums.

Och så blev det ett par levande humrar med oss hem från den lokala fiskaren Kjell.