Idag tog vi oss en tur med båten i vår lilla skärgård. Utanför oss ligger två fantastiska öar. Båda obebodda.

Och runt dessa är det en stor aktivitet av fåglar under denna period. En Skrakfamilj bestående av en hona med 15 ungar simmar en bit ifrån oss.

Man undrar hur hon håller koll på alla. Hon måste ju kunna räkna på något sätt. Vi rundar Dåderö på väg ner mot Pålsundet. Idag blev det en kort tur. Men mycket fågel i trakten. Knipahonan skyddar sina ungar i vassen när vi sakta kör förbi.

Många svanfamiljer i vikarna, de flesta med två till fem ungar.

Skäggdopingarna fiskar i vikarna påpassade av skarttmåsen som hela tiden försöker ta fångsten ur munnen på doppingen så fort den sätter upp huvudet efter ett dyk.

En havstrut patrullerar området.

Eva spanar på en skrakhona som står på skäret

Skarvarna samlas på skären.

En flock knipor drar förbi.

Och uppe på en av öarna sitter en fiskgjuse som lättar när vi närmar oss lång där nere.

På hemvägen kör vi sakta på norra sidan av en av öarna med sin höga sluttning. här är det över 40 meter djupt.

Plötsligt kastar sig en fågel ut från klippan. Jag ser att det är en falk men osäker på vilken, Två småfåglar jagar den. Jag kastar upp kameran och får några bilder av den.

När jag kommer hem kastar jag iväg en fråga till Oscar om vad det är för en falk. Får följande svar. ”Nu tog du väl i ändå…? Pille, förmodligen 2K-fågel. Grattis!” Faan va roligt, en Pilgrimsfalk. Jag måste dit i morgon bitti för en tidig spaning.